Förr fanns det ju bara två sorter, svart eller vitt, men nu finns det massor. Har det gjort att vi dricker mer kaffe? Eller finare sorter?

Även om själva kaffet i kilo räknat ökar, så ökar antalet koppar än mer. Och det är just alla variationer av kaffe blandat med mjölk på olika sätt som bidrar till ökningen i stort. Kaffe blandat med mjölk på olika sätt attraherar allt fler unga kaffedrickare. Folk har blivit mer kvalitetsmedvetna i takt med att de har blivit kunnigare på området. I dag så vet de flesta till exempel att får man en espresso utan crema, så kan man oblygt be om en ny. En annan trend, som inte är så stor ännu, är specialkaffe. Det går ut på att förfina kaffet i alla led. Hela processen från odling till torkning, rostning och tillredning görs minutiöst noggrant. En del av detta ser vi på kaféer med så kallat drop coffee där vattnet hälls försiktigt på kaffebädden med en speciell kanna med en smal pip. Allt för att få fram delikata smaker. 

Tack vare kafétrenden så ökar kvalitetskraven även på kaffemaskiner på kontor. Trenden går mot att varje person ska få sitt kaffe på just sitt sätt. Och ur specialkaffetrenden så har vi fått en del nya kaffesorter med mer fruktiga toner i vårt sortiment som riktar sig till kontorskaffedrickarna.

Ett eget kretslopp

Ser man till hur mycket arbete det ligger bakom en kopp kaffe så borde kilopriset vara mycket högre än vad det är. Kaffet plockas oftast för hand eftersom bären mognar olika fort på respektive gren. Man väljer alltså de mogna frukterna och plockar i flera omgångar. 

Efter plockningen ska själva bönan (egentligen fröet) separeras från fruktköttet. Detta sker med i huvudsak två sätt: den torra respektive våta metoden. 

När det gäller den torra metoden så torkar man helt enkelt frukten tills skalet går att tröska bort. Här så får man naturligt mycket fruktiga toner som stannar i bönan.

Används den våta metoden så rivs fruktköttet bort i stora trummor. Dessa genomsköljs med vatten för att sortera bönorna från fruktköttet. När bönorna är separerade så låter man dessa ligga kvar fuktiga i ett antal timmar för att åstadkomma en lätt fermentering som i slutet ger en lätt syrlighet i smaken.

Bönorna torkas sedan på stora terrasser innan det skickas till rosterierna. Här sker mycket av kvalitetsförbättringen på kaffet. Kaffet blandas i rätt proportioner för att få till grunden för receptet på just den blandning man vill tillverka. 

Ett ställe i produktionen där mycket av kaffets karaktär kommer fram är rostningen. Rostar man för länge blir kaffet bränt och tappar aromerna. Om kaffet rostar för kort tid eller i för låg temperatur så blir kaffet smaklöst. 

Genom att rosta med rätt temperatur och rätt tid så frammanas det eteriska oljorna perfekt. Slutligen mals kaffet i rätt malningsgrad med tanke på hur det ska bryggas. 

Kokmalet kaffe till exempel, är grövre än bryggmalet. Detta med tanke på att man har högre vattentemperatur när man kokar kaffet och då ska smakerna fällas ut långsammare. Om man omvänt använder kokmalet kaffe i en bryggare så hinner vattnet inte få med sig alla smaker och då blir kaffet för tunt.

Hur stor påverkan har kaffeautomaten på smaken?

Det avgörande i hur god kaffesmaken blir hos en kund, är till allra största delen hur duktig teknikern är att ställa in maskinen! Kafferostarna är bra på att göra kaffe och maskintillverkarna är bra på att göra kaffemaskiner men vi ser till att få ihop dessa så att kunden blir nöjd. 

Jag brukar dra en parallell med taxibilar. Även om taxibilarna skulle vara helt lika och välskötta och vägen perfekt så kan man få mycket olika åkupplevelser beroende på hur chaufförens inställning är. Hos oss har vi duktiga chaufförer som ställer in maskinerna så att kaffet smakar gott. Vi har ju vunnit och placerat oss i topp i många branschtävlingar där kaffemaskinsbolag tävlar med varandra.

Ni hette ju Jede tidigare och många bilhandlare minns nog de där orange pulverkaffeautomaterna som Jede hade. Finns de kvar i någon form eller är de helt borta?

Ja, de finns kvar och säljs till mindre arbetsplatser.