Var sätter man en ramp om inte i fronten?

Ha ha, bak eller på sidorna. De första LED-ramperna användes som arbetsbelysning och var inte placerade fram på bilen. Räckvidden var inte så lång men du fick ett fint vitt ljus och lamporna blev små, smäckra och lätta att få plats med. Sedan utvecklades tekniken, räckvidden blev UPPLYSANDE SAMTAL OM LJUSRAMPER längre och LED-ramperna började användas i körriktningen också, som fjärrljus.

Men i början var det alltså halogen som gällde?

Ja, eller xenon, även om den tekniken blev ett stickspår eftersom ramperna blev dyra och inte sålde särskilt bra. Men för några år sedan var det halogenramper som gällde.

Vad var fördelen med halogenramperna?

Framförallt var att de smäckrare på bilen än stora runda lampor. Bilarna hade generellt fått lägre fronter och fler och fler tyckte att ramperna passade bättre utseendemässigt.

Men de lyste inte lika bra?

Nej, för de som var ute efter maximalt ljus var det tre stora lampor i bredd som gällde. Men halogenramperna kunde ändå stå sig väl mot två runda halogenlampor och för många var de en bra kompromiss. 

Sedan finns en annan effekt, som egentligen gäller även idag med LED-tekniken, och det är att en ramp oftast monteras lägre än runda ljus. Ju närmare vägbanan ljuset sitter desto mer av äts det upp av asfalten. Det drabbar dem som väljer en ramp, även om det inte är en brist hos själva rampen. 

När LED-ramperna kom förändrades bilden helt, då blev ramperna direkt mycket mer accepterade. Idag är det i princip bara LED-teknik som gäller.

Lyser LED-ramper lika bra idag som runda ljus?

Både ja och nej. Jämfört med halogenlampor så är svaret tveklöst ja. En enkelradig LED-ramp lyser bättre än två stora halogenlampor, väljer du en dubbelradig slår den till och med tre halogenlampor. Men idag finns också runda LED-lampor och det förändrar spelplanen igen.

På vilket sätt har det förändrat marknaden?

Runda lampor, oavsett ljuskälla, har stora reflektorer och det ger bra längd på ljusskenet. En låg ramp kan av naturliga skäl inte ha stora reflektorer. Tidigare kunde LED-rampen kompensera det med starka dioder, men sätter du samma starka dioder i en stor reflektor vinner de runda lamporna igen, speciellt också med tanke på att de ofta monteras högre på bilen, längre upp från vägbanan. 

Bilar idag har låga fronter och en ramp är en bra kompromiss mellan extra ljus och liten inverkan på bilens front.

Xenonlampor då, hur passar de in i den här bilden?

För de som ska ha det absolut värsta ljuset så är det Xenon som gäller. De lamporna lyser längre än andra lampor, men det finns en del nackdelar med xenon också. 

Det mest uppenbara är kanske att de är dyra. Sedan är xenontekniken ganska komplicerad med högre strömuttag och fler komponenter som drivdon och annat som kan börja krångla med tiden. Xenonljusen används ofta på fel sätt vilket gör att livslängden blir onödigt kort. En xenonlampa ska helst inte slås av och på hela tiden och när till exempel en lastbilschaufför ljustutar eller när en maskinförare lägger i och ur backen ofta, så knäcker det lamporna till sist. 

Kortfattat kan man väl säga att xenon lyser bäst, men det är dyrt och du får leva med en del nackdelar. Halogen å andra sidan lyser minst, men är billigt och beprövat. LED blir en slags gyllene medelväg och vinner kanske just därför allt mer av marknaden. All nyutveckling av extraljus är i stort sätt koncentrerad till LED.

Apropå det här med att lysa mer eller mindre. Hur mäter du det på en LED-ramp?

Det är en mer komplicerad fråga än man kan tro och det gäller egentligen hela LED-tekniken. När det bara fanns halogen så pratades det watt och det fungerade fint. Med LED-tekniken kan du inte mäta på samma sätt. Jämför till exempel med lamporna du har hemma, tidigare hade du en 60 W glödlampa i sockeln, men idag har du en 6 W LED-lampa och det ger samma ljus. 

Istället har man börjat prata om lumen, men det är egentligen inte helt rättvisande heller och man måste förstå skillnaden på teoretiska, Raw, och verkliga, Effective, lumen. Teoretiska lumen är det matematiskt högsta teoretiska lumentalet för varje diod, i en testmiljö med optimala förhållanden. Verkliga lumen är ett mått på det faktiska ljuset som hela rampen genererar. Detta värde tar hänsyn till påverkan från elektroniska kretsar och förluster från optik och yttre linser. För att räkna ut verkliga lumen drar du bort cirka 40 procent för billigare märken eller cirka 90 procent för kvalitetsmärken från de teoretiska lumen och får då värdet för de verkliga lumen. Det handlar om verkningsgrad. 

Ett mer rättvisande mått, som faktiskt börjar anges mer och mer, är Lux, ljusstyrka. Rättare sagt uppges vid hur många meter bort det är 1 Lux kvar och det ger ett ganska rättvisande mått. Ett ännu mer rättvisande mått vore kanske Candela, men då är vi nästan inne på filosofiska funderingar. 

En sak som kan vara värt att nämna är dock färgtemperaturen på ljuset för det påverkar hur vi människor uppfattar det. En av anledningarna till att många gillar LED är att det ger ett vitt ljus som vi människor lättare kan dra nytta av för att se håligheter i vägen, djur i dikesrenen och så vidare. LED-tekniken ger ett ljus som ligger närmare dagsljus i färgskalan.

Är det någon skillnad i ljus mellan en billig och dyr ramp?

Ja, det är det. En billigare ramp har en kortare och taggigare ljusbild, medan en dyrare ramp lyser längre och har en mer jämn ljusbild. Skillnaden i ljusbild ligger egentligen i bättre dioder och bättre reflektorer. Det finns olika tillverkare av dioder, men Cree och Osram är absolut vanligast, båda har olika kvalitetsnivåer i sina sortiment. 

Men det finns fler saker som skiljer mellan dyra och billiga ramper. Inkapsling mot fukt till exempel, liksom avskärmning gentemot elektriska störningar. Lacken skiljer sig ofta åt, en billigare variant kan börja flaga färg och se tråkig ut, rampen har ju en utsatt placering. 

Livslängd kan också variera efter pris, men då handlar det mer om det som sitter runt själva dioden. Dioden i sig lyser längre än bilens livslängd oavsett kvalitet på dioden.

Man hör ofta att helljuset på bilarna blivit sämre, stämmer det?

Ja, till viss del. Det finns en tendens att låta design gå före funktion när det gäller belysning och lamporna kan helt enkelt bli lite för små. För de flesta marknader spelar det mindre roll eftersom bilarna nästan uteslutande körs på halvljus, Korea är ett bra sådant exempel, Tyskland också kanske, och då ser man till att optimera halvljuset och designen på fronten på bekostnad av helljuset. Det får förstås effekter för oss i Norden där vi istället kör mycket med helljus. Så på så sätt kan man säga att helljusen har blivit sämre, även om de rent tekniskt kanske är bättre nu än vad de var tidigare. Och skillnaden mellan hel- och halvljus upplevs som mindre, vilket också spelar in. Detta, att kunder uppfattar att ljuset inte är lika bra som tidigare, kan tala till bilhandelns fördel eftersom det ger möjligheter till merförsäljning.

Ser ni några trender inom LED-ramper?

Ja, kunder som aldrig har velat ha stora runda lysen i fronten kan tänka sig en ramp. Kundunderlaget blir alltså större, framförallt på personbilssidan, men även på transportbilar där det passar bra att kombinera med en extra ljusbåge. Ramperna blir också mer modellanpassade, både för utseendets skull och som en effekt av ökad teknik i bilens front, exempelvis radar. Trenden med anpassning efter kundens specifika bil bör även den tala till märkeshandelns fördel och snygga monteringsjobb i egen verkstad. 

Ytterligare en tendens är mer känslobetonad och det är att LED fortfarande är ganska nytt och uppfattas som hetast på marknaden. Jämför med TV-marknaden där alla ska ha LED-TV, även om de i praktiken bara ska titta på nyheterna. Folk är prylgalna och där passar LED-ramper in.

Tack för pratstunden! Det börjar bli mörkt ute nu, ni har väl ordentliga ramper på bilarna när ni åker hem?

Ha ha, jadå, det har vi. Vi pratade nyligen om just det på en fikarast och kom fram till att ingen av oss på KAMA kör bil utan ramp. Inte bara för att vi jobbar med ramper utan för att extra belysning behövs!